Onsdag, datadagen in school
Jaha ja, skola idag igen då.. Skolan gör mig trött, inte skolarbetet utan folket man måste träffa varje dag. Dem tror att det är respekt att vara efterbliven, säga emot lärarna och att gå ut mitt i lektionerna för att röka, woooow! Menmen, varför ödsla onödig tid på dessa människor, om dom vill ödsla bort sin tid på att gå i skolan och förstöra för andra så visst, men det är antagligen för dom inte har något liv hemma som dom kommer till skolan, för om du tycker att skolan är så dålig och att det är så tråkigt, och att dom inte bryr sig om skolan det minsta kan jag inte förstå varför dom går dit, dom kan väll lika gärna stanna hemma då och låta oss som bryr oss om våran framtid ha det skönt i skolan utan dom? Men det är väll en roll dom spelar, "jag-låtsas-som-att-jag-inte-bryr-mig-om-skolan-men-gör-det-egentligen"-rollen, vafan skulle dom annars gå dit för?
Här sitter jag nu, måste gå på toa men lider av nått som jag kallar, toalett fobi. Jag klarar inte av att uträtta mina behov om jag vet att människor i min närhet kan höra vad som pågår där inne. Ett riktigt handikapp måste jag erkänna! Jag vet inte när det hela började men jag vet när det förvärrades, jag var tvungen att uträtta mina behov i skolan en gång för två tre år sedan och utanför står mina kompisar och säger "Bella vi hör dig kissa!", det va då fobin tog överhand. Det hela blev inte bättre när min pojkvän en dag låser upp toalett dörren och ser mig pissa. Jag kommer antagligen alltid lida av detta och om jag någon dag ska söka upp doktor för min fobi vet jag inte hur han kommer reagera.
Jag har haft det ganska rolig i skolan idag trots allt. På svenska lektionen pratade vi om att det tillhör kursen att kunna ta ut det viktigaste ur en text och seda åter berätta den. Min lärare gav ett exempel:
Läraren ger sedan ett exempel på vad som är fel att anse som det viktigaste:
Idag har jag tvingat Nicolai att titta på Gudfadern trilogin med mig, vi har sett fram till tvåan, faen vad bra dom är, jag ska gifta in mig i Corleone familjen en dag, om de fanns. Synd bara att vissa skådespelare i den tredje filmen inte presterar så bra, den hade varit bättre om de var bättre skådespelare. Men nu ska jag fortsätta titta på filmen.
Här sitter jag nu, måste gå på toa men lider av nått som jag kallar, toalett fobi. Jag klarar inte av att uträtta mina behov om jag vet att människor i min närhet kan höra vad som pågår där inne. Ett riktigt handikapp måste jag erkänna! Jag vet inte när det hela började men jag vet när det förvärrades, jag var tvungen att uträtta mina behov i skolan en gång för två tre år sedan och utanför står mina kompisar och säger "Bella vi hör dig kissa!", det va då fobin tog överhand. Det hela blev inte bättre när min pojkvän en dag låser upp toalett dörren och ser mig pissa. Jag kommer antagligen alltid lida av detta och om jag någon dag ska söka upp doktor för min fobi vet jag inte hur han kommer reagera.Jag har haft det ganska rolig i skolan idag trots allt. På svenska lektionen pratade vi om att det tillhör kursen att kunna ta ut det viktigaste ur en text och seda åter berätta den. Min lärare gav ett exempel:Olle går upp på morgonen, borstar tänderna och tar på sig peruken. Han går sedan ut och går mot skolan. På vägen till skolan blir Olle överkörd av en buss och får åka till sjukhus, han har inga allvarliga skador och när han kommer till skolan är Lisa glad över att se honom.
Läraren ger sedan ett exempel på vad som är fel att anse som det viktigaste:
Olle går upp på morgonen, tar på sig peruken och går till skolan, där Lisa är glad över att se honom.
Sedan frågar läraren, vad är det som är det viktigaste i texten då? Jag svarar:
Olle går upp på morgonen och borstar tänderna!
Våran lärare skrattar och säger, hör ni det barn det var dagens visdomsord, borsta tänderna på morgonen!
Idag på bussen till skolan drabbades jag av paranoia, jag hade på mig mina stålhätta kängor och mina m-90 byxor(för dom som inte vet vad m-90 är så kan jag upplysa om att det är militärens uniform byxor). Jag kände allas blickar och tänkte, fan nu tror dom att jag är nazist, och den stämpeln vill jag inte få. Jag står där i mitten av bussen, tittar ner i golvet, skäms och är samtidigt arg på människorna som, jag anser, tänker att jag är nazist. Sen börjar jag tänka på att tänk så är det någon på bussen som kan höra vad jag tänker och tänk då vad den måste tycka jag är konstig som står och tänker på att någon kan höra vad jag tänker. Det fortsätter så tills jag går av bussen och sen glömmer jag helt bort det.
Det är likadant med deja vú, när jag var liten drabbades jag ganska ofta av deja vú och för något halvår sen drabbades jag av det igen. Men då var det bara så att jag tänkte, detta har jag sett innan, det har inte hänt innan men jag vet att det kommer hända. Jag gjorde misstaget att berätta att jag hade sett vad som skulle hända i framtiden och visst det hände inte efter det. Jag är nog magisk, jag kan nog se in i framtiden. När jag var liten och vi tappade bort något hemma så bad alla mig att tänka väldigt noga så brukade jag se vart det låg. Jag bara ställde mig och blundade väldigt hårt och så såg jag huset som på en karta och sen visste jag bara vart jag skulle gå. Har antagligen inget med att jag är synsk eller nått, hade bara jävligt bra minne när jag va liten och om jag såg nått lade jag väll märke till det och sparade det i mitt undermedvetna. Det är skillnad mot nu, nu glömmer jag allt hela tiden, sorgligt men otroligt sant.
Idag har jag tvingat Nicolai att titta på Gudfadern trilogin med mig, vi har sett fram till tvåan, faen vad bra dom är, jag ska gifta in mig i Corleone familjen en dag, om de fanns. Synd bara att vissa skådespelare i den tredje filmen inte presterar så bra, den hade varit bättre om de var bättre skådespelare. Men nu ska jag fortsätta titta på filmen. På återseende kär publik! Ring inte mig, jag hör av mig!
//Bellman
Kommentarer
Trackback
